Medianlönen för läkare i Sverige är 91 700 kronor per månad 2026 och medellönen 93 600 kronor per månad. Lönespridningen är stor: den lägsta tiondelen tjänar under 57 800 kronor medan den översta tiondelen passerar 118 000 kronor. Variationerna beror på specialisering, erfarenhet och sektor.
Den här artikeln presenterar aktuell lönestatistik för läkare 2026, från första tjänsten som AT-läkare till erfarna specialistläkare inom olika specialiteter och regioner.
Vad är genomsnittslönen för läkare 2026?
Medianlönen för yrkesverksamma läkare i Sverige är 91 700 kronor per månad och medellönen 93 600 kronor per månad enligt SCB-baserad statistik. Medellönen dras upp av höglönade specialistläkare, vilket gör medianen till det mer representativa måttet för yrket som helhet.
Lönen för en läkare styrs av specialistkompetens, erfarenhet och arbetsgivare. En legitimerad läkare utan specialisering tjänar markant mindre än en specialistläkare med tio års klinisk erfarenhet.
Lönespridningen bland läkare:
- P10 (lägsta 10 %): under 57 800 kr/månad
- P25 (lägsta 25 %): under 79 500 kr/månad
- Median: 91 700 kr/månad
- Medel: 93 600 kr/månad
- P75 (översta 25 %): över 105 000 kr/månad
- P90 (översta 10 %): över 118 000 kr/månad
Män tjänar i genomsnitt 94 300 kronor per månad och kvinnor 92 900 kronor – en skillnad på 1,4 % som till stor del förklaras av skillnader i specialitet och jourtäckning.
Hur mycket tjänar en AT-läkare 2026?
AT-läkare tjänar i genomsnitt 41 000–44 000 kronor per månad 2026. AT-tjänstgöringen (Allmäntjänstgöring) är den första anställningen efter läkarexamen och pågår i 18–21 månader, efter vilken läkaren kan ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen.
Lönen under AT är relativt standardiserad men varierar något mellan regioner. Med industrins märke på 3,4 % för 2025 och 3,0 % för 2026 har AT-lönerna rört sig uppåt från tidigare nivåer på 40 000–42 000 kronor.
AT-läkare har rätt till jour- och beredskapsersättning, vilket tillför 5 000–15 000 kronor per månad beroende på antalet jourtimmar. Den totala månadsersättningen för en AT-läkare med regelbundna jourer kan därmed hamna på 48 000–58 000 kronor.
Vad tjänar en underläkare (BT-läkare) 2026?
BT-läkare (Bastjänstgöring), också kallade underläkare, tjänar mellan 57 000–68 000 kronor per månad 2026. BT är tjänsten efter erhållen läkarlegitimation men innan påbörjad specialiseringstjänstgöring.
Lönesättningen för BT-läkare sker individuellt baserat på erfarenhet och kompetens. Många BT-läkare arbetar inom primärvård eller på sjukhusavdelningar inför kommande specialisering. Arbetsmarknaden är fortsatt stark med god möjlighet till karriärutveckling.
Hur mycket tjänar en ST-läkare 2026?
ST-läkare tjänar i genomsnitt 62 000–78 000 kronor per månad 2026, beroende på hur långt i specialiseringstjänstgöringen de befinner sig. ST-tjänsten (Specialiseringstjänstgöring) sträcker sig över 5–6 år beroende på specialitet.
Lönen ökar successivt under ST i takt med ökad kompetens och ansvar. En ST-läkare i början av utbildningen tjänar runt 62 000 kronor per månad, medan en ST-läkare i slutskedet av specialistutbildningen kan tjäna upp mot 78 000–82 000 kronor.
ST-läkare inom psykiatri och geriatrik kan ha något högre ingångslöner på grund av rekryteringsbehov. Jour- och beredskapsersättning tillkommer och kan lyfta månadsinkomsten ytterligare 8 000–18 000 kronor.
Vad tjänar en specialistläkare 2026?
Specialistläkare tjänar i genomsnitt 87 000–124 000 kronor per månad 2026, med en medellön runt 97 000 kronor. Lönespridningen är stor: erfarna specialistläkare inom eftertraktade specialiteter vid privata vårdgivare kan passera 124 000 kronor per månad.
Överläkare, som är specialistläkare med ytterligare kliniskt ledarskaps- och undervisningsansvar, tjänar ofta 103 000–134 000 kronor per månad. Lönen sätts individuellt baserat på erfarenhet, specialitet och arbetsgivare.
Löner per specialitet 2026
Lönen varierar påtagligt mellan specialiteter beroende på teknisk komplexitet, utbildningslängd och rekryteringsbehov.
- Radiologi: 98 000–134 000 kr/månad
- Kirurgi och ortopedi: 98 000–129 000 kr/månad
- Anestesi och intensivvård: 93 000–124 000 kr/månad
- Internmedicin: 88 000–114 000 kr/månad
- Psykiatri: 83 000–109 000 kr/månad
- Allmänläkare inom primärvård: 78 000–98 000 kr/månad
Specialiteter med högre teknisk komplexitet och längre utbildningstid tenderar att ge högre lön. Psykiatri och geriatrik har historiskt haft lägre löner men har sett ökad löneutveckling de senaste åren på grund av rekryteringsutmaningar. Läkare samarbetar dagligen med sjuksköterskor och undersköterskor inom vården.
Hur skiljer sig läkarlöner mellan sektorer?
Läkarlöner varierar påtagligt mellan offentlig och privat sektor. Privat sektor ger generellt 10 000–25 000 kronor mer per månad för samma specialitet och erfarenhetsnivå.
Offentliga arbetsgivare – kommuner och regioner – erbjuder tryggare anställningsvillkor, bättre pensionsavtal och mer förutsägbara arbetstider. Privata vårdgivare kompenserar med högre grundlön och flexiblare villkor.
Många läkare kombinerar de båda: heltid i offentlig vård plus extraarbete hos privat vårdgivare. Det ger trygghet och möjlighet till högre total inkomst utan att förlora pensionsförmånerna.
Vilka faktorer påverkar läkares lön?
De viktigaste faktorerna för läkares individuella lönenivå är specialistkompetens, antal yrkesår, specialitet, arbetsgivare och geografisk placering.
Erfarenhet och specialistkompetens
Specialistkompetens är den enskilt viktigaste faktorn. Skillnaden mellan en läkare med och utan specialisering kan vara 30 000–50 000 kronor per månad. En specialistläkare med tio års erfarenhet tjänar typiskt 15 000–25 000 kronor mer per månad än en nybliven specialist inom samma specialitet.
Geografiska skillnader
Storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö har generellt något högre löner. Glesbygdsregioner erbjuder ibland lönepåslag för att attrahera läkare till områden med rekryteringssvårigheter – skillnaden kan vara 5 000–15 000 kronor per månad jämfört med riksgenomsnittet.
Arbetsgivare och kollektivavtal
Kollektivavtal mellan Sveriges läkarförbund och arbetsgivare sätter miniminivåer, men den faktiska lönen förhandlas individuellt. Privata vårdbolag tillämpar ofta högre grundlöner men kan ha mindre förmånliga pensionsavtal. Läkare bör alltid förhandla sin lön med konkreta argument om kompetens och marknadsvärde.
Hur ser löneutvecklingen ut för läkare?
Läkarlönerna har ökat med drygt 29 % under det senaste decenniet, från 72 500 kronor 2014 till 93 600 kronor i medellön 2026. Industrins märke om 3,4 % för 2025-avtalen och 3,0 % för 2026 sätter riktmärket för regionernas löneökningar.
ST-läkare och specialistläkare inom psykiatri och allmänmedicin har sett särskilt stark löneutveckling med ökningar på 4–7 % per år under 2021–2025 på grund av ökad efterfrågan och riktade insatser för att förbättra rekryteringen. Lönegapet mellan kvinnor och män har minskat successivt men är inte helt utjämnat.
Vad är framtidsutsikterna för läkarlöner?
Framtidsutsikterna för läkarlöner är goda. En åldrande befolkning, fler kroniska sjukdomar och ökad vårdkonsumtion driver efterfrågan på läkare. Det förväntas leda till fortsatt press uppåt på lönerna, framför allt inom underbemmannade specialiteter som allmänmedicin, psykiatri och geriatrik.
Konkurrens från arbete i Norge och Danmark – där lönerna traditionellt är 20–40 % högre – pressar svenska regioner att höja sina löner för att behålla kompetens inom landet. Digitalisering och telemedicin förändrar arbetsformerna men bedöms inte negativt påverka läkarlönernas nivå. Även andra vårdyrken som ambulanssjukvårdare visar god löneutveckling i takt med ökad professionalisering.
Vilka tillägg kan läkare få utöver grundlön?
Utöver grundlönen kan läkare få tillägg som kraftigt påverkar den totala månadsinkomsten.
Jour- och beredskapsersättning är de vanligaste och kan ge 10 000–30 000 kronor extra per månad. Jourtillägg betalas för arbete kvällar, nätter och helger, med ersättning på 310–620 kronor per jourtimme beroende på tidpunkt och kollektivavtal. En läkare med regelbundna jourer kan öka sin årsinkomst med 120 000–360 000 kronor.
Beredskapsersättning betalas för att vara tillgänglig utan att befinna sig fysiskt på arbetsplatsen och är lägre än jourtillägg men ger ett värdefullt komplement till grundlönen.
Funktions- och uppdragstillägg för handledning av ST-läkare, administrativa uppdrag eller forskningsansvar kan ge ytterligare 5 000–15 000 kronor per månad och varierar kraftigt mellan arbetsgivare.
Hur förhandlar man om lön som läkare?
Lön förhandlas individuellt och det finns alltid utrymme att påverka nivån, särskilt vid nyrekrytering eller efter avslutad specialiseringstjänstgöring.
Förbered förhandlingen med aktuell lönestatistik för din specialitet från Sveriges läkarförbund och SCB. Jämför med kolleger i liknande positioner och bygg argumentationen på konkret kompetens, erfarenhet och arbetsinsats.
Förhandla inte bara grundlön – rikta även in dig på fortbildningsbudget, flexibla arbetstider, pensionsavsättning och möjlighet till forskning eller undervisning. Dessa förmåner kan ha stor ekonomisk och karriärmässig betydelse över tid.
Undersök löneläget för olika specialiteter innan du väljer inriktning. Vissa specialiteter har bättre löneutveckling och arbetstidsvillkor kombinerat – det är värt att väga in det tidigt i karriärplaneringen.
Källor: SCB Lönestrukturstatistik 2024 (via raknalon.se), Sveriges läkarförbund, märket för 2025–2026 (3,4 % resp. 3,0 %). Siffror för 2026 delvis uppräknade med branschens märke för regionanställda.